Mental besatthet – Att tro på en lögn
Vet inte varför han (alkoholisten) dricker
Kort tid därefter kom jag hem berusad. Jag hade inte ens kämpat emot. Vart hade mitt högtidliga beslut tagit vägen? Jag visste helt enkelt inte. Jag hade inte ens tänkt på det. Någon hade ställt en drink framför mig och jag hade druckit den. Var jag galen? Jag började undra, för en sådan förfärande brist på självkännedom föreföll mig gränsa till galenskap.
(Stora Boken sidan 34)
En och annan gång kanske han säger sanningen. Och sanningen är vanligen, egendomligt nog, att han inte vet mer än du varför han tog det där första glaset. En del alkoholister har ursäkter som de tidvis är tillfredsställda med. Men innerst inne vet alkoholisten faktiskt inte varför de gör som de gör. När väl denna sjukdom har fått ett verkligt grepp om dem, är de en förvirrad skara. De har den fixa idén att de på något sätt en dag ska vinna matchen. Men de misstänker lika ofta själva att de är slagna och nere för räkning.
En verklig alkoholist tror på en lögn
Hur sant detta är, är det få som inser. På ett diffust sätt anar deras familjer och vänner att dessa människor är abnorma, men alla inväntar hoppfullt den dag då den som lider av sitt drickande skall rycka upp sig ur sin handlingsförlamning och göra sin viljestyrka gällande.
Den tragiska sanningen är att om denna människa är en verklig alkoholist, så kommer den lyckliga dagen kanske inte. Hon har förlorat kontrollen. Vid en viss punkt i varje alkoholists drickande kommer han eller hon in i ett stadium där även den uppriktigaste önskan att sluta dricka inte tjänar någonting till. Detta tragiska tillstånd har, i praktiskt taget varje fall, redan uppnåtts långt innan vederbörande anar det.
Inget eget skydd emot det första glaset. (mental besatthet)
Faktum är att de flesta alkoholister, av ännu okända skäl, har förlorat sin valfrihet när det gäller alkohol. Vår så kallade viljestyrka är praktiskt taget obefintlig. Vi är, vid vissa tidpunkter, oförmögna att med tillräcklig kraft medvetandegöra för oss själva minnet av det lidande och den förödmjukelse som vi upplevde så sent som för en vecka eller en månad sedan. Vi är försvarslösa mot det första glaset.
De nästan säkra följderna av att dricka ens så mycket som ett glas öl tränger inte in i vårt medvetande för att avskräcka oss. Om dessa tankar dyker upp, är de vaga och trängs raskt undan av den gamla nötta tanken, att den här gången skall vi sköta oss som andra människor. Det slags försvar som hindrar oss från att lägga handen på en het kokplatta existerar helt enkelt inte.
Varför började jag dricka igen?
Alkoholisten kan, helt nonchalant, säga till sig själv: ”Denna gång blir jag inte bränd – så skål” Eller tänker han kanske inte alls? Hur ofta har inte någon av oss börjat dricka på detta sorglösa sätt och efter det tredje eller fjärde glaset slagit näven i bardisken och sagt till oss själva. ”För Guds skull, hur gick detta till, varför började jag dricka igen?” bara för att tränga undan tanken med ”Nåja, jag skall sluta med det sjätte glaset”. Eller: ”Vad spelar det för roll?” När detta slags tänkande har slagit rot hos en person med alkoholisttendenser, är han förmodligen utom räckhåll för mänsklig hjälp och dör kanske så småningom eller blir varaktigt sinnessjuk, om han inte låses in. Dessa nakna och obehagliga sanningar har bekräftats av ett oändligt antal alkoholister genom tiderna. Om det inte varit för Guds nåd skulle det ha funnits tusentals fler övertygande bevis. Så många vill sluta, men kan inte.
(Stora Boken sidorna 50-52)
Riktiga alkoholister.
Kapitel 3
Mer om alkoholism
De flesta av oss har varit ovilliga att erkänna att vi var riktiga alkoholister. Ingen människa tycker om att tänka sig att hon eller han är kroppsligen och själsligen olik andra. Det är därför inte förvånande att våra dryckesbanor har kännetecknats av otaliga och fåfänga försök att bevisa att vi kunde dricka som andra människor. Varje människa som dricker på ett onormalt vis är besatt av tanken att han en dag på något sätt och med full kontroll skall kunna njuta av att dricka. Livskraften hos denna illusion är förvånande. Många håller fast vid den, ända fram till döden eller vansinnets port.
Vi lärde oss att vi helt och fullt innerst inne måste erkänna att vi var alkoholister. Detta är första steget mot tillfrisknande. Vanföreställningen att vi är som andra människor eller snart kommer att bli det måste krossas.
Progressiv sjukdom
Vi alkoholister är män och kvinnor, som förlorat förmågan att kontrollera vårt drickande. Vi vet att ingen verklig alkoholist någonsin återfår kontrollen. Alla kunde vi tidvis uppleva att vi återfick kommandot, men sådana perioder – vanligen korta – följdes oundvikligen av ännu mindre kontroll, vilket med tiden ledde till ett ömkligt och obegripligt moraliskt förfall. Varenda en av oss är övertygade om att alkoholister av vår typ lider av en fortskridande, progressiv sjukdom. Sett över en längre tidsperiod blir vi bara sämre, aldrig bättre.
(Stora Boken sidan 57)
Mentala blinda fläckar
När jag steg över tröskeln till matsalen kom det för mig att det skulle vara gott med ett par drinkar före middagen.
(Stora Boken sidan 66)
Den här gången hade jag inte alls tänkt på konsekvenserna.
(Stora Boken sidan 67)
Jag insåg att viljestyrka och självkännedom inte hjälpte i dessa märkliga mentala blinda fläckar.
(Stora Boken sidan 67)
Förklara för honom den mentala störning som leder till den första drinken och en ny period av drickande.
(Stora Boken sidan 111)
Visa honom utifrån din egen erfarenhet hur det underliga mentala tillstånd man befinner sig i när, man tar den där första drinken blockerar den normala förmågan att tänka klart.
(Stora Boken sidan 112)
De två besökarna talade också mycket om det mentala tillstånd som föregår det första glaset.
(Nya Stora Boken sidan 171)
Mycket intressant!Och så slående på en skälvMikael Nykter alkoholist och beroende människa.Har trots allt varit nykter ett tag.Men det kostar på.Är AA i gång nu under Coronapandemin?Mikael
Du hittar AA online men fysiska möten finns i de flesta grupper också. Titta på anonyma alkoholisters hemsida. Vänliga hälsningar Ulrica